FOKUS: PSYKISK OHÄLSA
Projektet skapades i samband med en utställning och då fanns det en chans att nå ut till mer än den normala räckvidden. Genom att samspela med både text och fotografier kunde jag som fotograf kommunicera på ett helt annat sätt med betraktarna. Jag kunde förklara varför jag gjorde projektet, vad psykisk ohälsa var, vilka det drabbar och jag kunde med porträtten visa att det händer när som helst och vem som helst. För du, precis som jag, känner definitivt flera personer som påverkats av psykisk ohälsa, på ett sätt eller ett annat.
Joel Andreasson, 21
Depression
Psykisk ohälsa runt om i landet
Studier visar att cirka 25% av svenska kvinnor och 15% av männen har psykiatriska besvär som tex. ångest. Dessa procent motsvarar runt 1,4 miljoner människor.
Upp till 1 av 2 personer kommer någon gång i livet drabbas av någon sorts psykisk ohälsa.
Man säger att depression är som en förkylning för själen, begreppet grundas från att det är lika vanligt med psykisk ohälsa som med en förkylning.
De senaste åren har den psykiska ohälsan trots allt förbättrats i landet. Det gäller inom alla åldersgrupper, förutom en; unga i åldern 16-24 år.
Antalet unga (16-24år) som uppger att de känner oro och ångest har ökat kraftigt. I slutet av 80-talet var siffran 9 procent för tjejer och 4 procent för killar. Ungefär 20 år senare (2005) uppgav 30 procent av tjejerna och 14 procent av killarna att de kände ängslan, oro och ångest.
Annie Bergström, 23
Påverkad av sin pappas alkoholmissbruk och lyckade självmordsförsök
Alkoholen och psykisk ohälsa
På individnivå är sambandet starkt mellan alkoholkonsumtion och psykisk ohälsa. Det finns en högriskgrupp, framförallt pojkar, som inte trivs med livet och som intensivkonsumerar alkohol.
Kropp och psyke hör ihop, det finns en ömsesidig påverkan mellan dem. Bland annat kan kroppslig sjukdom öka risken för depression - och depression för med sig kroppsliga symtom. Depression och ångest går nästan alltid hand i hand, och det gör även missbruk av alkohol, då det används som självmedicinering för att linda ångest.
Evelina Johansson, 19
Lider utav ångest samt panikattacker, har dessutom lidit utav djup depression
Panikattacker
En panikattack är stark ångest som kommer plötsligt och känns tydligt i kroppen. Panikattacker är ofta snabbt övergående men upplevelsen kan vara så skrämmande att den påverkar dig länge efteråt.
Om du får en panikattack är det vanligt att du
- känner att hjärtat slår ovanligt hårt eller snabbt
- får svårt att andas eller känner en tyngd över bröstet
- får ont i magen, mår illa eller känner en "klump" i halsen eller magen
- svettas eller får frossa
- känner sig yr
- får svindelkänslor eller tunnelseende
- känner stickningar eller domningar i händer eller fötter
- får diarré
- darrar, skakar eller känner sig svag i musklerna.
Du kan ha ett eller flera ovanstående symtom.
Att få en panikattack kan kännas mycket obehagligt och skrämmande. Det kan kännas som att du håller på att svimma, tappa kontrollen och bli galen eller till och med dö, men det är inte farligt och det går över av sig själv.
En panikattack kan hålla på i några minuter upp till någon timme, och variera i styrka. Det kan kännas som att ångesten blir starkare och starkare, men efter en stund ökar den inte mer och till slut går den över helt.
Moa Andreasson, 19
Ångest relaterad till prestation, beslut samt stress
Ångest
Ångest är en stark oro eller rädsla som tydligt känns i kroppen.
Ångest är en intensiv känsla av obehag och oro som känns i kroppen. Eftersom det känns så starkt i kroppen kan det vara svårt att förstå att det har att göra med hur man mår psykiskt.
Du kan till exempel känna:
- ett tryck över bröstet
- att hjärtat slår snabbt eller hårt
- att du blir torr i munnen
att du får en klump i magen eller känner dig yr eller svag i musklerna
En del får diarré eller måste kissa oftare än vanligt.
Det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är ångest. Ångest är reaktioner från nervsystemet som du inte kan styra själv. Det kan kännas mycket obehagligt att ha ångest, men det är inte farligt.
Ångest kan göra att det blir svårt att slappna av och att sova bra. Du kan vakna på nätterna och på så sätt få sömnen störd, eller få för lite sömn. Det kan i sin tur göra att du blir känsligare för stress, vilket kan öka din ångest. Ångest kan också göra dig rastlös, otålig och lättirriterad eller att du lättare blir arg eller ledsen.
Latifat Sund, 21
Depression
Depression
Den vanligaste formen av depression kallas egentlig depression och brukar delas upp i tre nivåer:
- lätt eller lindrig
- medelsvår eller måttlig
- svår eller djup depression
Även om gränserna mellan de olika graderna av egentlig depression inte är skarpa kan de beskrivas ungefär såhär:
Om man har en lätt depression kan man ofta fungera socialt och praktiskt i sitt dagliga liv, trots att man mår dåligt inombords. Konkret kan det innebära att man klarar av att gå till jobbet eller umgås med sina vänner, fast det kräver att man anstränger sig och "biter ihop" för att klara det.
Om man har en medelsvår depression mår man så pass dåligt att man inte längre klarar av att upprätthålla ett fungerande vardagsliv eller fungerande relationer. Det kan till exempel innebära att man inte klarar av att arbeta, sova ordentligt eller umgås med sina vänner.
Om man har en svår depression påverkas ens tankar och känslor så mycket att man ofta inte ens bryr sig om grundläggande behov, som att till exempel äta och dricka. Att man har allvarliga självmordstankar eller direkta planer på att ta sitt liv kan också ingå i symtomen, men det betyder inte att alla som har en svårt depression har självmordstankar. Ett annat ord för svår depression är melankoli.
När man är deprimerad kan man få tankar om att det vore bättre att vara död. Ofta är det kopplat till känslor av ångest, självförakt och missmod inför framtiden. Om man är riktigt deprimerad kan det gå så långt att man försöker ta sitt liv.
Knappt hälften av alla kvinnor och en fjärdedel av alla män i Sverige får någongång i livet en depression som kan behöva behandlas.